Hemma hos mor och far och tar det lugnt några dagar, plus att mamma ville ha hundvakt. Hon är nämligen hundvakt åt min äldsta brors ena hund, lilla sheltien Donna, så nu ett par dagar ville mamma ha hjälp. De går bra ihop även om Donna är allt annat än förtjust i stora, buffliga Duken. :)

Midsommarfirande har vi haft, det blev ett stort partaj hemma hos oss. Många fler än vi trodde dök upp och vi var dryga 20 personer som röjde runt hemma på gården, ett lyckat och extremt trevligt kalas!

För övrigt händer inte mycket. Solning står på schemat närmsta dagarna och eventuellt lite mera hundvakt åt lilla Donnan! Viltspår står också på schemat, har ju snart gått 14 dagar sen sist... :-D Men den här gången vill vi minsann spåra älg! Ska försöka greja en älg och sen ska mamma få lägga spåret!

Lite bilder från dagarna som passerat;

Härligt att bo på landet och få plocka stora buketter!

Duken fick leka med ballongerna från festen...

Lilla Donna

 Donna och min klump :-)

Igår var det äntligen dags för viltspår på egen hand! Åkte och köpte rådjursklövar, tyvärr fanns det inte älg men det ska vi köra med inom snar framtid, samt en bunke blod!

Hade från början tänkt köra med ett avslut á la kamp eller flykt (springpole eller långlina att dra bytet med) men bestämde snart att nej, vi kör ett enkelt avslut, av olika anledningar.

När spåret legat ett tag så selade vi på och sprang in i skogen, satan vad det gick :-) Jag gjorde som sist, struntade i att tänka och bara följde efter Duken och litade totalt på honom. Efter några sekunder var vi framme vid bytet, han nosade lite och var lite intresserad men sen tog han upp klöven och insåg att den satt fast så då började han slita och kampa till snöret släppte från trädet. Men då ryckte jag in och gav honom ordentligt med jobb. Lilla rådjuret började helt plötsligt rycka i munnen på honom, hoppade iväg flera meter så han fick jaga efter, kampa igen osv. Han var helt på och riktigt taggad och upphetsad av att bytet levde. Efter ett tag så var bytet dött och han började mumsa. :-)

Efter detta konstaterar jag att avslutet måste innehålla lite jobb, han lyser verkligen upp när det händer grejor.

Sen sprang vi hemåt med klöv i munnen och mumsade i trädgården.

Svårt att ta kort med kass mobil och på en hund som ivrigt sliter och biter men detta är vad jag fick med på bild;

Jag har aldrig sagt att min hund är normal, att han är en smart hund med huvudet på skaft, för det tror jag inte att han är :-) Nej, många gånger är han rent utav dum, man undrar om det kan bero på alla gånger han går in i saker eller slår huvudet i diverse bord och likande för att han har just noll koll :-D

Men han är min knäppgök och han vore inte Duke om han inte vore såhär knasigt knäpp! Däremot så absolut - han är smart också! Han har ju lyckats charma en "sträng matte" till att ge från bordet, gå på alla tiggerier, tygla henne och få henne att göra som han vill, få anti-husse att förstå att Dukar ska ligga i sängen och till och med få honom att kalla upp honom i sängen! Så nej, visst satan är han smart också!!!

Han är grymt älskad av matte och husse som inte tycker om när han inte är i huset och busar och jävlas och bara myser och dregglar ner oss...

Han snor mina tofflor så jag blir galen och sliter mitt hår, han tar skor, han tar alla strumpor som vi glömt att stoppa undan (mamma å pappa blir halvt galna när de är hundvakt men har lärt sig nu...).

Han har varit en härlig hund hela tiden men haft sina stunder då man stundtals har undrat hur detta ska gå, men nu känns det verkligen som han har landat i sig själv och kan tygla sig! Mamma påpekade det senast idag; vad lugn han har blivit! Och hon har ändå haft honom en hel del ggr så hon vet hur han har varit. "Han har gått fint på promenaderna och han brukade alltid börja bita och hoppa i kopplet på ett visst ställe, det har han helt slutat med". Min lilla bebis har fyllt 2 och nu har han landat och blivit en stor kille!

Jag har blivit en helt annan hundmänniska med en helt annan syn sen jag fick min gris och det är en skön stil vi kör i den här familjen! Allt flyter och allt funkar och vi ger och tar jag och Duke. Vissa saker bestämmer jag, andra bestämmer han och det är en fin balans. Åt helvete med ledarskap och annat tjafs, han får gärna bestämma allt om han vill ;-)

Åter till det där med knasighet;

  Vill INTE vara med på bild, vänder alltid bort huvudet...

  Fina, dyra bädden duger bara till att tugga ben och annat, MEN på ett väldigt speciellt sätt... Det här är klassikern, dock från ett annat håll denna gång.

   DeVeritas Von Dreggggggel

Samt grodposen som han redan första dagen hemma visade upp, den sitter i än. Favvoposen nästintill som lockar många till skratt...  

Grannkorna är här!!! Har längtat, sedan dagen vi flyttade in, tills vi skulle få se kor upp på tomten :-)

På kvällspromenaden ikväll så hörde jag hur det knakade i buskarna, och då såg jag dem! Sen gick vi längs vägen och jag lockade med mig dem allihop :) Nyfikna som satan så de följde med. Satte hunden på behörigt avstånd så jag kunde få hälsa ifred. Jag sträckte fram handen och klappade lite på en blöt nos och ut kom världens längsta tunga :-P F*n att man inte hade kameran då...

Vad Duken gör nu? Ja, vad tror ni? Han sitter klistrad vid vardagsrumsfönstret och surar för att inte han fick hälsa på kor samt spanar efter dem, de knallade iväg in i skogen nyss...

har vi varit på en liten hundpromenad!

Via min "hundpromenad-sida" på FB så hittade vi varandra, och det visade sig snart vara en tjej som jag gått i samma skola med, när vi var små :-)

Hon har liksom jag, en härlig rottweiler, och vi kom överens om att träffas idag. Duken skötte sig otroligt bra. De fick hälsa på varandra och sen gick vi en liten promis, Duke gick riktigt fint trots att han hade en härlig tik bredvid sig - som han då fått morsa med!

Vi gick till en rastgård och där fick de hälsa ordentligt samt busa. Men det var som vanligt... Duken är alldeles för vild och tikarna är inte alls överförtjusta i hans hårda sätt. Men det lilla som blev, blev fullt röj...

DeVeritas Duke Dandelion och Strandsmedjans Luzza in action

Hämtade hem plutt igår och sen bar det hemåt. Lånade med mig trimmern från mamma och den var jag ju bara tvungen att testa... Det har sett förjävligt ut, rent ut sagt, i diket utanför staketet. Nästan så staketet inte syntes längre, så jag drog en ordentlig vända med trimmern :-)

Idag vaknade jag vid 6-tiden och kunde inte sova, gick upp med Fredrik som skulle upp tidigt och iväg. Drog ut på morgonprommis vid 7 och när vi kom tillbaka strax innan 8 fick Duke sitta ute medan jag drog på mig handskar och gummistövlar. Började röja längs staketet, satan vad maskrosor kan bli kraftiga och enorma! Jag har nu röjt bort en hel del maskrosor och ogräs längs staket, uppfart och på andra ställen där jag vill ha det snyggt och där inget ogräs ska få bo! Drog fram som den ångvält jag brukar kunna vara när jag städar, kom också på att kombinationen städoman-perfektionist med ett hus på 110kvm och en trädgård på dryga 1000kvm är f*n ingen bra idé...

I helgen smörade jag för husse också så nu har jag skaffat mig en handler till min hund! Så nu ska jag anmäla oss till rottisutställningen i E-tuna i September. Dags att börja hårdträna så Duken kan stå, gå och springa fint. När det sitter bra så är det dags att involvera och träna upp husse samt ekipaget tillsammans. Skitsamma om vi inte får "välvisad" i kritiken, jag blir nöjd så länge Duken visar upp sig från sin bästa sida och att han sköter sig i ringen :-)

Bilder från morgonprommisen:

  Huset denna mulna morgon

    Omgivningen precis i krokarna

  Lillsnutt!

Är han inte världens sötaste lilla vovve?? Älskar såna här närbilder-á la titta rakt upp i linsen, inspirationen har vi såklart snott ifrån finaste faster Cayennes matte Caisa som tar så goa bilder på sitt troll!  

Världens vackraste bebis fyller hela 2 år idag! Han är hos mamma över helgen då vi är nere i Småland så inte får jag fira honom heller :( Tar igen det i morgon! Men nog skulle jag gärna åka hem redan ikväll för jag saknar honom som satan! Grattis till hela D-kullen! Och puss till mitt älskade lilla hjärta, PUSS mammas snutt!

Nu bär jag alltid med mig mitt lilla hjärtefjun! För alltid!